Det där med ord …

Jag har precis haft en journalist och en fotograf här på besök. De ville göra ett reportage om Marsvinshjälpens ”marsvinshotell”. Jag brinner verkligen för marsvin också och vill så gärna förmedla min uppfattning om hur de är som husdjur och vad de behöver för att må bra (vilket är synnerligen likt vad hästar behöver för att må bra). Vad som sedan kommer att stå i reportaget kan bli något helt annat. Inte för att journalisten med flit skriver ”fel”, utan för att ordens precisa innebörd och energi har så stor betydelse. Kanske är det därför jag skriver så många egenpåhittade ord i böckerna om Shettisligan – för att det inte finns något tillräckligt bra vedertaget ord att använda. Det finns en viss risk … chans? … att Shettisligan behöver skriva en egen liten ordbok  så småningom.  Ord är en egen magiskt värld med så  många spännande nyanser!

För marsvinens del var dagen mer en upplevelse av olika ljud. Fotografen försökte med alla möjliga ljudeffekter att få de små raringarna att titta in i kameran (inte något marsvin gör på beställning direkt). Vi kan väl … för att vara lite fina i kanten … skriva att ljuden inte var marsvinsanpassade (typ prassel med matpåsar eller öppnande av deras eget kylskåp). Därtill har vi kruxet med att fotografera marsvin som har mörk päls i ansiktet. Ögonen, vilka är det element i bilden som fotografen oftast vill ha fokus på, framträder så dåligt då. En positiv följd av alla ”Boo-boo-boo!” och ”Squoiisscchh!” var att ögonvitorna blev ytterst framträdande – vilket bör ha haft en positiv effekt på marsvinsporträtten som sådana (inte på marsvinens upplevelse dock 🙂 ). Den komiska situationen fick fantasin att segla iväg och dikta upp en massa roliga och knasiga situationer som Shettisligan hamnar i och jag fick lust att bara stoppa tillbaka alla marsvin, säga ”Tack för idag!” och springa in till datorn för att skriva.

😉  Mia